Speckstahuset som pepparkakshus!

Ja jäddrar i min låda. Snacka om att göra saker invecklat. Istället för att köpa en färdig byggsats av ett pepparkakshus så bestämde ju jag mig för att göra en kopia av vårat hus. Eftersom det ändå är jag som ritat huset så har jag ju alla ritningar så då är det ju bara att bygga efter det... (ja så tänkte jag, suck.)

Ja, det var inte barra om jag säger så. Gick noggrant igenom ritningen, gjorde små, små modifieringar för att allt skulle hålla bättre när det gräddades och sedan skrev jag ut alla delar på papper.

Efter det skar jag ut alla delar, fönster och dörrar och började baket. Självklart hade jag glömt att skriva ut en del av huset och självklart hade jag räknat fel på taket. OCH sen kan det ju vara bra att kolla hur bred ugn man har innan man bestämmer storleken på huset. I mitt fall fick inte riktigt hela taket plats. Jäddrans.

MEN efter måååånga timmar i köket, ett kök som har sett ut som ett bombnedslag, och mååånga svordomar så fick jag äntligen till det igårkväll!

Mallarna skärs ut.

Degen gräddas.

De flesta bitarna klara.

Och här är resultatet! Speckstahuset har blivit pepparkakshuset!

Snickrade till och med ihop altanen runtom huset. Det ni!

Och snöat har det gjort också! Härligt!

Framsidan och ena gaveln.

Okej, här snackar vi en störd perfektionist. Men visst blev mina fasadlampor fina. Up and downlights var det här!

Anno 2011. Så fint så man kan gråta. Och här lyser visst lamporna också! ;)

Pärlor, pärlor, så många pärlor.

Nästa år tror jag att jag enbart tar garaget. Fyra väggar, ett tak, en dörr, ett fönster och en port. Klart! Fasen va enkelt hörrni!

--------------------------------------------------------------------

Igår fyllde förresten Mirah halvåret. Ett halvår!! Har det alltså redan gått 6 månader sedan jag låg där på BB och skrek värre än en stucken gris, tyckte alla runt omkring mig var dumma i huvudet och trodde helt ärligt att jag skulle dö av smärta. Jag minns det som att det var igår... smärtan alltså... Ja och sen kom då det lilla underverket. Men hon hade ju kunnat göra en schysstare entré till världen kan jag tycka. Det ska hon nog få höra när hon blir stor. Men idag skulle jag inte klara mig utan henne för en sekund! Hon är det absolut bästa som någonsin hänt!

I vilket fulla fall som helst så har vi hållit oss inne i dagarna tre nu. Mirah har varit sämre i sin förkylning så då har vi bara varit inomhus. Känns inte som vi missat nå finväder precis med tanke på att det har stormat och regnat i två dagar nu. Och jag har ju haft det jag gjort ändå med mitt pepparkakshusbygge! :)

En förvånad dotter med sin mor.

Undra vart likheten finns? Tja, kinderna skulle jag spontant säga kanske... :)